7 vanliga misstag vid städning av kontorsmiljöer

Det är svårt att städa ett kontor riktigt bra. Inte för att uppgiften är komplicerad, utan för att små vanor går på autopilot och ingen ifrågasätter dem. Resultatet är ett kontor som ser rent ut men inte är det, eller en städning som tar dubbelt så lång tid som den borde. Här är sju misstag som vi ser om och om igen.

1. Samma duk till allt

Det kanske vanligaste felet är att använda en och samma trasa för skrivbord, pentry, toalett och dörrhandtag. Då flyttar du bakterier från de smutsigaste ytorna till de som kommer i kontakt med mat och händer. Lösningen är färgkodning: till exempel rött för toalett, blått för allmänna ytor, grönt för kök och gult för handfat. Det kostar nästan ingenting och är en av de effektivaste hygienåtgärderna du kan införa.

Byt dessutom dukar ofta. En duk som torkats genom hela lokalen under en dag sprider mer än den tar bort. Mikrofiberdukar ska tvättas efter varje användning, helst i minst 60 grader enligt tillverkarens anvisningar.

2. För mycket rengöringsmedel

Mer medel betyder inte renare. Överdosering lämnar en kladdig film på ytan som drar till sig nytt damm och gör att golvet snabbare ser smutsigt ut. Dessutom belastas både miljön och städarens luftvägar i onödan. Följ doseringsanvisningen, använd doseringsflaskor och byt hellre till ett miljömärkt alternativ. Mer om det i vår guide till miljömärkta rengöringsmedel.

3. Fel metod för fel golv

Ett kontor har ofta flera golvtyper: heltäckningsmatta i arbetsrum, linoleum i korridorer och klinker i entrén. Att våttorka en textilmatta med för mycket vatten kan ge fuktskador och lukt, medan hårda golv som torkas med för lite vatten bara flyttar smuts runt. Dessutom kan fel medel skada ytskiktet och göra golvet halare. Vi går igenom skillnaderna i golvvård på kontoret.

4. Att städa uppifrån och ned i fel ordning

Börja med att damma höga ytor och avsluta med golvet. Gör man tvärtom faller dammet från hyllor och armaturer ned på det nyss rengjorda golvet och allt måste göras om. Samma princip gäller arbetsordning mellan zoner: gå från renast till smutsigast. Toaletterna tas sist, så att du inte bär med dig bakterier till resten av lokalen.

5. Att glömma kontaktytorna

Kontoret blir ofta städat där det syns, som golv och bord, medan det som faktiskt används mest får vara. Dörrhandtag, ljusknappar, hissknappar, kopieringsmaskinens panel, kaffemaskinens knappar och telefonluren hanteras av många varje dag. Lägg in dem som en fast punkt i checklistan. Sjukdomar som förkylning och influensa sprids ofta via händer och ytor, och en snabb avtorkning med rätt medel gör skillnad. Skrivbordet är en egen historia, och där finns tydliga siffror: enligt en studie från University of Arizona, som Live Science rapporterade om, innehöll ett genomsnittligt skrivbord flera hundra gånger fler bakterier än en toalettsits. Läs mer i skrivbordet som bakteriehärd.

6. Städning utan plan eller uppföljning

När ingen vet exakt vad som ska göras, hur ofta och av vem, blir städningen slumpmässig. En sak som fungerade bra i januari är bortglömd i april. Lösningen är ett tydligt städschema för kontoret med konkreta punkter, och en regelbunden uppföljning där någon faktiskt går runt och kontrollerar resultatet. Utan feedback försämras nivån stegvis, och ingen märker det förrän klagomålen kommer.

7. Att glömma ventilation och dolda ytor

Damm samlas inte bara på golv. Frånluftsdon, lampor, ovansidor av skåp och bakom skärmar blir ofta en lång tid utan uppmärksamhet. Detta påverkar luften du andas varje dag. I artikeln om luftkvalitet på jobbet går vi in på hur städning och ventilation hänger ihop. Lägg in dessa ytor som periodiska uppgifter, en gång i månaden eller kvartalet.

Bonus: misstag som handlar om människor

Utöver de sju tekniska felen finns några mänskliga. Det första är att inte ge städpersonalen tillgång till ytorna. Skrivbord fulla av papper, kablar och personliga saker gör att städaren hoppar över dem av respekt. Inför en “clean desk”-policy där ytorna är fria vid arbetsdagens slut, så kan avtorkning faktiskt ske. Det andra är att aldrig tacka eller ge återkoppling. En städare som känner sig sedd och får tydliga instruktioner levererar bättre än en som aldrig hör något.

Det tredje är att ha orealistiska förväntningar på tid. Om en städare får 30 minuter på 400 kvadratmeter blir det per definition ytlig städning. Räkna på hur lång tid olika uppgifter tar och anpassa avtalet därefter, oavsett om det är egen städning eller städfirma som utför arbetet.

Att blanda ihop städning, rengöring och desinfektion

Ytterligare ett vanligt missförstånd är att alla tre begreppen betyder samma sak. Städning handlar om att ta bort synlig smuts och damm. Rengöring tar bort smuts och en del mikroorganismer med hjälp av medel och mekanisk bearbetning. Desinfektion innebär att man avdödar mikroorganismer med särskilda medel och en bestämd verkningstid. På ett vanligt kontor behövs desinfektion sällan, och den kan till och med vara kontraproduktiv om den används slentrianmässigt, eftersom kemikalierna belastar luftvägarna och kan ge resistens.

Det som däremot behövs är ordentlig rengöring med rätt verkningstid. Spraya medlet, låt det verka någon minut och torka sedan av. Torkar du direkt har medlet inte hunnit göra sitt jobb. Det här gäller särskilt i pentry och på toaletter, där hygienkraven är högre. Mer om det i artikeln om toalettstädning på arbetsplatsen.

Hur du ser om städningen faktiskt håller måttet

Många kontor förlitar sig på magkänslan: “det ser rent ut”. Men ögat är en dålig mätare. Några enkla kontrollmetoder ger bättre svar:

• Dra ett vitt papper eller en ren handduk över en yta och se om det blir grått
• Kontrollera ovansidan av dörrkarmar, skåp och lampor
• Titta längs golvlisterna och bakom dörrar, där smuts samlas
• Kolla dofter i pentry, kylskåp och toaletter
• Be personalen göra en kort enkät varje kvartal

Genom att kombinera metoderna får du en objektiv bild av nivån och kan peka på konkreta förbättringar. Dokumentera resultaten så att du kan jämföra över tid och visa för städfirman eller kollegorna var förbättringspotentialen finns.

Så rättar du till felen steg för steg

Du behöver inte åtgärda allt på en gång. Här är en ordning som ger snabb effekt för minst arbete:

1. Köp färgkodade dukar och sätt upp en enkel bild över vilken färg som gäller var
2. Byt till doseringsflaskor och skriv doseringen på etiketten
3. Lägg till kontaktytor som en fast punkt i checklistan
4. Gör en genomgång av golvtyper och vilka medel som får användas
5. Sätt ett datum för uppföljning efter en månad

Genom att ta ett misstag i taget förändras rutinerna utan att personalen känner sig överkörd. Efter tre månader har du en betydligt mer professionell nivå, och kostnaden är i praktiken en kvarts arbete och några hundralappar i material.

Sammanfattning

Dåliga städvanor är sällan ett uttryck för slarv, utan för att ingen har tänkt igenom rutinerna. Genom att undvika sju vanliga fällor, från delade dukar till glömda kontaktytor, får du ett renare kontor på kortare tid. Kontrollera era rutiner mot listan, rätta ett misstag i taget och följ upp resultatet. Det är inte mer komplicerat än så.